Hej.  Idag är det den 26/8-10.

Ännu en gång sitter jag på mitt rum och funderar. Idag dock inget regn… men det är mulet och grått utanför fönstret och jag längtar efter solen…

Idag har varit en intressant dag. Idag har jag haft min första Swahili -lektion. Förvåningen över hur lätt det verkar efter första lektionen har inte lagt sig ännu… kanske blir man en Swahilipratande liten konstnärlig ådra då detta år är över, vem vet?

Intressanta frågor har vi berört idag, vi har dels pratat om det kommande valet… och jag med flera skäms över hur lite man kan om svenskpolitik. Man måste nog sätta sig in i det lite mer, för viktigt är det ju för samhället. Och då man väl börjar beröra frågorna är det väldigt intressant faktiskt.

Idag hade vi en lektion som kallas ”Ditt Afrika” och vi skulle samtala kring några frågor i mindre grupper. En av frågorna var hur vårat eget Afrika såg ut och en annan fråga var vad medievärlden ger för bild av Afrika. Två frågor som fick igång hela gruppen tror jag.

Vad har man för bild av Afrika egentligen? Att det är fattigt, smutsigt, tragiskt och långt bort?
Eller kanske att det är ett vackert och tropiskt land med många möjligheter, kunskaper och färgstarka tyger…?

Vad har man för bild av dagens Afrika? Vad har du för bild?

Min bild av Afrika kanske många kan känna igen sig i… det hoppas jag, för jag försöker se bort ifrån den bild vi ofta får av Afrika genom media. Den bild som snabbt ploppar upp på näthinnan och spelas upp om och om igen och tycks så rätt.
En bild kanske av en fattig by cirka ett stenkast från savannen. Kvinnor med färgstarka skynken kring sina höfter, turban på huvudet och ett barn i sina armar. En varm luft och en strålande sol som får marken att koka och svetten att rinna nerför bybonas pannor. De lever i en by. En by utan el, nästintill utan mat och flera mil att gå för att hämta rent vatten i brunnen mitt ute i ingenstans. Barnen leker med varandra i byn på den torra och spruckna marken... de leker med allt de kan finna medan deras magar kurrar och oron för morgondagen gror inombords…  Man kanske tänker på sjukdomar, elände och tragik. Små barn utan hem som får jobba oavsett ålder och under fruktansvärda förhållanden. Barn som är smutsiga, ledsna och hungriga. Barn som längtar bort och ropar på hjälp genom tv rutan…

Ja, många bilder kan man ha men de bilder och de ord som dyker upp i mitt huvud är snarare; Vackert, unikt, visdom, dans, färg, glädje, öppenhet och kärlek. Jag tänker naturligtvis också på den missär många människor lever i där men jag tänker även på den kärlek, värme och lycka dessa människor lyckats finna i det lilla de har… i det lilla de har som för dem är så stort. Där har vi i Sverige och på många andra håll i världen verkligen något att lära tror jag… att hitta lycka i det verkliga vi har och inte i det materiella. Att hitta lycka i din familj, dina vänner eller kanske ditt liv utan allt materiellt. Att vara nöjda med det vi har och inte hela tiden sträva efter något bättre, något mer eller något större. Leva här och nu helt enkelt.

Ja, idag har verkligen hjärnan fått arbeta hårt. Man längtar tills man kommer till Östafrika så ens bild kan kompletteras och kanske till och med ändras.

En låt ni kan lyssna på som jag tycker beskriver en enorm trygghet, värme och en svårhet att finna samma trygghet som då man var liten... den heter Mamma och sjungs av Laleh, kolla in den.

Godkväll för ikväll, ses en annan dag!

Charlotte