Landgrabbning eller inte?

Charlotte Stålgren


Kolla in konflikt P1.
Gå in på sr.se, gå in på P1, gå via pod/mp3, kolla in programmet konflikt 12 sep -09 och fundera över det som sägt, det har jag gjort... se nedan. 

”Den vilda jakten på bioenergin:
Miljarder satsas nu i Afrika.
Internationella fondbolag, oljebolag och energiproducenter flockas nu kring jordens sista vildmark. Afrika.
Många söker kortsiktiga vinster. Men trenden går också åt andra hållet.

Mot långsiktigt hållbara investeringar.”

Ur: Skogssällskapets inlägg av Mikael Falk, på dess hemsida; http://www.skogssallskapet.se

 

Landutsugning eller landutveckling?

Fördelar med att utländska investerare köper upp mark i stora delar av Afrika för att förbättra livssituationen i sitt hemland är svåra att komma fram till. Jag ser mest negativa konsekvenser om jag ska vara helt ärlig. 

I början av programmet citeras en amerikansk affärsman vid namn Philip Heilberg. Han säger så här:

Det gäller att hålla koll på var nästa land håller på att brytas sönder.”

I en annan intervju säger han:

”När maten blir en bristvara behöver investeraren en svag stat som inte tvingar på honom en massa regler”…

Philip Heilberg tycker jag, för min del, sätter fingret på och bevisar att den fruktansvärda synen på fattiga människor och U-länder fortfarande finns i storutsträckning i världen idag. Där andra investerare ser alltför stora risker ser han lysande affärer i de väldiga och bördiga landområdena. Han har genom denna affärsmetod lyckats få kontroll över 4000 km2 mark.

En fördel för den lilla byn, samhället eller kanske gården i Afrika kan vara att investerarna ger dem en chans till utveckling. Kvinnan, Homa Fakard, rådgivaren i handelsfrågor åt regeringar och företag i Gulfstaterna som vi lyssnade till i Konflikt, såg positivt på investerarna och dess företag.

Hon berättar om de investerare som dragit sig tillbaka från att arbeta med sin investering öppet utan istället ofta under andra företag pga. att de blivit anklagade för landgrabbning. Hon menade att då dessa stora investerare drog sig tillbaka minskade det även landets chans till utveckling, den kanske enda chans de någonsin skulle kunnat få.

Jag kan hålla med henne på sätt och vis om detta och det var intressant att höra några positiva saker som kan finnas med, som jag kallar, den moderna koloniseringen som nu sker i världen.

Men dessa företag som dragit sig tillbaka och ofta istället jobbar med investeringarna under andra företagsnamn, vad är de rädda för egentligen? Varför kan inte dessa bara förklara sig och berätta de positiva effekterna som de åstadkommer, då behöver man ju liksom inte gå och ”gömma sig”. Men jag tror att det bara är den som har något att dölja som behöver gömma sig, vad tror ni?

Jag tror att om alla investerare skulle resonera som Philip Heilberg skulle världen vara alvarligt hotad och krigsherrar skulle härja bäst de ville.

Något annat positivt kan ju vara ifall någon utländsk investerare, tillskillnad från de brittiska företaget i den lilla byn Entamba i Tanzania, verkligen bygger skolor, hjälper by invånarna att stabilisera sjukvården och ger människorna möjlighet till arbete.

-       Då kan det finnas stora positiva delar i dessa investeringar och denna handel.

Odlingen av bioenergi på den afrikanska jorden bidrar enligt vissa till minskade koldioxidutsläpp i världen. Att odla bioenergi på afrikansk mark ger antagligen betydligt större produktion per hektar än om investerarna odlar på mark i sitt hemland.

Några av de viktigaste och mest positiva faktorerna kan vara att:

·         Tillgången på mark i Afrika är större än på många andra ställen i världen.

·         Det är billigare med storskalig odling på afrikansk mark.

·         Den mest betydande faktorn är att marken i Afrika är enormt mycket billigare än i Västvärlden.

·         Skall man tänka på vad Philip Heilberg säger så är väl en viktig faktor att i Afrika finns en massa instabila regeringar som inte ställer till problem med regler och begränsningar för investerarna.

Det här var intressant från programmet. Det är vår livsstil. I en del av världen har vi råd att köra en massa bilar på bioenergi men det höjer priset på jordbruksmark och därmed också på maten i fattiga länder.

Så genom att vi har råd att betala för bioenergi blir maten så dyr för fattiga människor så att de istället inte har råd att äta sig mätta.
Är detta vad man kallar hållbarutveckling?

Som sades i programmet så finns det fortfarande outnyttjad mark i Afrika, som alltså inte används till någon annan produktion, enligt många investerare. Då är det ju bra att marken kommer till användning för något så bra och användbart som bioenergi, som kan vara en del i världens hållbara utveckling. Men detta borde ske med respekt för andra kulturers syn på ägande rätt och brukningsrätt. Även en annan viktigt punkt är att den outnyttjade marken skall lämnas tillbaka i ett skick så att den är en bra jordbruksmark och inte helt förbrukad. 

Så ja, om jag anstränger mig kan jag göra positiva slutsatser om detta. Jag kan däremot se många nackdelar och en stor okunskap/respektlöshet hos de utländska investerarna. En okunskap som gör detta till en modern kolonialism, enligt mig.

I många fall är handeln med mark i fattiga länder ett enda stort lurendrejeri! Det liknar det man förr kallade hästhandlarmetoder.

Löften som har givits har inte uppfyllts och människors försörjning är nu allvarligt hotad istället för att tidigare har varit säkrad. Att genom en engångs-ersättning kunna få brukningsrätten till en naturresurs på en så lång tidsperiod som 99 år är oetiskt. Det rör sig dessutom om flera generationers framtid och detta gör det ännu mer oetiskt.

Jag tror att genom denna handel stärker vi i den rikare klyftan vår makt och vår position i världen idag. Klyftan mellan fattiga och rika kommer enligt mig bara förvärras och girigheten kommer stiga.

Att utnyttja fattiga människor för att få en ännu bättre välfärd i Västvärlden, äcklas jag av. Ofta förekommer även korruption i denna handel och detta gör det svårare för den fattiga lilla byn att stå upp för sitt människovärde.

Detta att lova arbete, skola och sjukvård som är så viktiga faktorer för att ett samhälle ska fungera och sedan, som investerare, strunta i att uppfylla dem – Det är nästintill kriminellt.

Lösningen till att denna handel kan fungera bättre, enligt mig, tror jag skulle vara att bryta hela systemet och istället hjälpa dessa, till exempel fattiga afrikaner, att producera energin själva och sälja den till oss för ett marknadsmässigt pris!
Vi är skyldiga att ge dem utbildning så de får tillgång till vår teknologi och vi är även skyldiga att låta dem behålla äganderätten till sina naturresurser.
Då får de en hjälp till en möjlig hållbar utveckling. Problemet är idag att vi människor inte behandlar varandra som jämlikar, detta måste förändras drastiskt.

Hur Tanzania påverkas av bioenergiodlingarna och egna reflektioner.
Det utländska uppköpandet av mark för bioenergiodlingarna kommer riskera Tanzanias egen matförsörjning i framtiden. De kommer att bli beroende av andra länders matproduktion eftersom att den egna marken används av andra länder. Detta sägs mycket tydligt i radioprogrammet Konflikt, P1.

 I programmet berättades det även om att bristen på jobb får människorna att ägna sig åt annat i livet som till exempel alkohol. Vad kommer detta medföra för den afrikanska befolkningen i Tanzania i framtiden?

Var ska bönerna i byn Entamba ta vägen? Var ska de få tag i ett arbete?

Många drar sig till staden i hopp om en framtid, fast ett riktigt jobb där för någon av dem nästintill är omöjligt att räkna med. I programmet hörde vi om att många av dem som tar sig in till städerna går runt mitt i trafiken och säljer allt från varningstrianglar till kläder. De får sen höra av omvärlden att de borde ge sig tillbaka till byn, men vilken by, undrar jag?

Om några årtionden hur kommer landet att se ut då tro? Kommer all landyta vara uthyrd till andra länder och de själva riskera att inte ha någon odlingsmark kvar till eget bruk? Detta är mycket intressanta frågor som berörs i programmet.

En man vid namn Bernad Baha från Org. Hackiardi i Tanzania hör vi tala om Tanzanias framtid som han tror kommer bestå av konflikter och krig kring mat, landyta och hungersnöd.

Då människan inte har tillgänglig mark att odla på, inga pengar och ingen mat…
-       Vad gör människan då?

Jag tror att Tanzanias framtid ser mörk ut om det fortsätter på detta vis och det tycker jag att programmet Konflikt även pekar på. Konflikter, intriger, inbördeskrig och hunger kommer drabba landet ännu mer än tidigare och människor kommer att dö pågrund av de utländska investerarnas jakt på vinster.
Är det inte en hemsk värld vi lever i egentligen? 

De flesta medverkande i programmet tycker jag anser att denna sorts handel, som ofta förekommer till exempel i Tanzania, inte leder till en hållbar utveckling i landet. Men sen finns det vissa som även poängterar, som tidigare sagt i texten, att utan de utländska investerarna har landet inte heller någon chans till utveckling.

Då det i början av programmet talas om den lilla byn Entamba, kustprovinsen i Tanzania utan elektricitet, blir jag förskräckt. Att de brittiska företaget fått lov att hyra mark på 8000 hektar i 99år är obegripligt. För mig är denna girighet så stor att jag inte riktigt förstår att vi bor på samma jord.

För att förhindra detta i framtiden måste man hjälpa dessa länder genom att stärka dess demokrati och även hjälp till självhjälp, så de får en egen ekonomiskkraft.
Då kommer det inte finnas lika stort utrymme för sådana här giriga spelare, som jag nu fortsättningsvis kommer kalla investerarna.
Alltså affärsmannen Philip Heilberg kommer inte kunna hitta fler stater som faller samman och inte heller då kunna utnyttja fattiga länder och människor för sin egen vinning. 

Källor:
www.sr.se konflikt 2009 12 sep
Regeringskansliets hemsida, www.sweden.gov.se skogssällskapets hemsida:
Från
http://www.skogssallskapet.se

 

 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

charlottestalgren

DRÖM OM MORGONDAGEN MINNS GÅRDAGEN LEV IDAG...

RSS 2.0