9 sep-10

(Siffrorna och informationen kommer från en föreläsning av en socialarbetare hos Rädda Barnen i Stockholm.)

Rädda Barnen startade på 80-talet och de arbetar med den stora frågan kring flyktingar, speciellt ensamkommande flyktingbarn…

Hur ger man tillräckligt med hjälp? Vad är den bästa hjälpen?

Många flyktingbarn har flytt pågrund av:

-       oroligheter i hemlandet,

-        trafficking,

-       ofrivillig krigstjänst för sitt land,

-       pågrund av utbildning, etc.

-2008 kom 1510 ensamma flyktingbarn till Sverige och detta antal ökar hela tiden.

-2010 kom 2800 ensamma flyktingbarn till Sverige och majoriteten är pojkar mellan 13-17 år. Vissa blir skickade från sitt hemland pågrund av att de ska få möjlighet att skaffa sig en ärlig utbildning för att kunna skicka hem pengar till sina släktingar i sitt hemland.

-Det bistånd flyktingar i Sverige idag skickar hem till sina släktingar är en betydligt större summa pengar jämfört med den summa Sveriges bistånd ligger på…

-Tänkvärt!

Är vi rädda för att ge mer bistånd för att pengarna riskerar att inte gå till rätt saker? Vad beror det på?

De flesta flyktingar som kommer till Sverige kommer från Somalia (913) och Afghanistan (730).

-Varje år kommer cirka 47 barn från 0-6 år!

-633 barn väntar i transit idag.

-45 barn under 10 år!!!

-15 000asylsökande i Europa varje år, vilket betyder att den verkliga summan asylsökande ligger på cirka 100 000 ensamma barn…

Rädda Barnen gjorde nyligen en manifestation på ett torg i Stockholm där de placerade ut ryggsäckar motsvarande de antal barn som idag väntar i transit varav några av dem med en nalle i ytterfacket, detta skulle visa på de barn som väntar som är under 10 år, (dessa är allt för många).

-En manifestation så stark, tycker jag! -Bra gjort RÄDDA BARNEN!

Vad gör man åt detta? Finns en lösning? Vad händer med de barn som skickas tillbaka till sitt hemland? Var finner de någon trygghet och Kärlek i oroligheterna?              

Tankar kring att barnhem dit ensamkommande flyktingbarn som utvisas från Sverige kan komma tillbaka till finns, men detta menar denna föreläsare på, socialarbetaren Rädda Barnen Stockholm, att det inte skulle fungera. Det skulle inte fungera för att biståndet är alldeles för litet… att bygga ett tryggt, bra och trofast barnhem kostar mer än man kan ana. Det är otroligt viktigt att dessa barn får ett kärleksfullt bemötande och att de människor som finns på plats och tar emot dem ger dem förtroende och värme… speciellt eftersom att många av barnen så många gånger blivit svikna och djupt sårade av vuxna runtomkring…

-800 barn får varje år åka tillbaka till sitt hemland...

-Handlar en del av svårigheterna kanske inte bara om pengar, handlar det kanske också om dålig kommunikation mellan länderna? Om att vi kanske tänker helt olika, länderna emellan?

Jag tycker detta är ett jättestort problem. Jag som svensk som haft en trygg uppväxt i en underbar familj av kärlek och tillit kan inte förstå dessa barns situation, men jag kan ana och sätta mig in i dess liv och tillvaro och vill veta, vill göra något och jag vill förstå! Jag önskar dessa barn fcik samma trygga och för dem säkert otroliga uppväxt jag själv haft, tänk om man kunde uppskatta det liv man har mer ofta...

-Varför glömmer man detta så ofta bort? Är det för att vi har det för bra?

19.53  //Charlotte´s funderingar och tankar